Idag är jag ledig.

Fråga: Är personen näst längst till vänster en ung Johan Palm eller jag som åttaåring?

Det är nog en ung Johan Palm.

Den sista meningen gör att det låter som att vi har ett kärleksförhållande <3

Den här helgen har varit minst sagt händelserik och.... konstig. Riktigt jävla konstig. I torsdags var vi på studentskiva, fredagen sov vi bort, i lördags hade vi pyjamasparty och sov 3 personer i Cornelias säng och idag gick tiden jättefort trots att vi inte gjorde någonting. Jag åkte hem till Västerås vid åttatiden och nu saknar jag Cornelia så mycket att mitt arma flickehjärta gör ont. Dessutom har jag söndagsångest + annan ångest gånger 1000, vilket absolut inte är kul. Jag hatar att andra människor kan få mig att känna mig asäcklig och oduglig. När ska jag lära mig att inte låta andra människor behandla mig som skit? *Hoppas någon tar åt sig av mina pikar*

Imorgon ska jag som sagt på Cornelias studentskiva, som har utklädnadstema på bokstaven K. Jag ska vara utklädd till kopojke! Komplett med jeans(!!!), hatt, pickadoll, lasso och mustasch. Fast imorgon ska den inte vara ditritad i paint.

PS: Kolla min skogömma i garderoben. Ser du något du gillar är det ditt.

På torsdag ska jag gå på Cornelias studentskiva, men eftersom hon ska käka middag med sin klass vid sextiden måste jag åka från Vaxholm till Skyddsrummet ensam. Såatteh, eftersom jag är en mesig västeråsare vet jag inte alls hur man tar sig dit, så därför måste jag checka SL:s reseplanerare. "Gå cirka 1050 meter till Stockholm, Söder Mälarstrand 25".
Ofta det inte finns någon busshållplats vid Münchenbryggeriet, eller åtminstone lite närmare än Gamla Stan?
Jävla skit-SL. Jag kommer säkert bli rape:ad på vägen och då är det ert fel. Kom ihåg det.

Idag möblerade jag om. När jag lyfte min säng (måste göra detta för att mitt rum är för trångt för att skjuta saker på golvet) sprättade en asfet sticka upp min arma hand. Blodet sprutade åt alla håll och kanter! Okej, det gjorde det inte, jag är bara överdramatisk. Men ont gjorde det!
Sen man man ju fundera över varför min hand ser ut som undersidan av en fot, samt varför jag lägger upp ett asäckligt inlägg. Jag är väl helt enkelt asäcklig :)))

Dagens facelook! oOooOOGodnatt alla läsareOOooOo

Hej och hå över stock och sten, idag shoppade jag lite våriga kläder *flörtflört*

Body: Gina Tricot
Shorts: Bik Bok
Strumpbyxor: hittade dem i en container
Dammsugare bakom sängen: Volta bolido

2009-02-18: han teleporterar taliban

2009-02-23: hatar fettot med foppatofflor

2009-03-09: gitarrsolot i final countdown ska man lyssna extra noga på!

2009-03-15: ska se på harry potter, på KASSETT

2009-04-01: **stRåLgLaNs**

2009-04-17: jag spyr i ditt fejs (KÄNN DIG TRÄFFAD)

2009-04-23: elin är kär, jag är ett bär, du är där, MJÖLK

2009-06-13: vill ha broccolipaj, men broccolipajen är slut

2009-06-26: jag åkte insane två gånger, den sista var en av de bästa gångerna jag någonsin har åkt insane.

2009-09-02: jag förbannar dagen då farmville uppfanns

2009-11-02: sluta skicka farmvilleförfrågningar till mig era jävla as!!!!!!!!!

2009-11-04: ERA JÄVLAR!!!!!! SLUTA FÖR I HELVETE ATT SKICKA FARMVILLEFÖRFRÅGNINGAR TILL MIG!!!!!!

2009-12-17: vi har hälsat på elins unga rejvgranne. han heter julius och bad oss komma in.

2010-01-06: om ni som ja alla dr ute hoj åkare vill ha enn grup treff i stmhlm-s omrodet så streck upp hannden !! :)

2010-01-26: jag skrattar för att jag skäms

Idag spenderade jag över tre timmar hos en frisör för att få mitt hår blont. Min bruna toning "satt som betong", för att citera henne. Note to self: köp silvershampoo.

"My father's family name being Pirrip, and my christian name Philip, my infant tounge could make of both names nothing longer or more explicit than Pip.
So, I called myself Pip, and came to be called Pip. I give Pirrip as my father's family name, on the authority of his tombstone and my sister - Mrs. Joe Gargery, who married the blacksmith.
I never saw my father or my mother, and never saw any likeness of either of them (for their days were long before the days of photographs), my first fancies regarding what they were like, were unreasonably derived from their tombstones. "

Vår lärare i engelska C har gett oss i uppgift att läsa engelska, litterära klassiker. Min grupp har fått Great Expectations.
Nämnde jag att den är på gammelengelska?

Från och med idag och tre veckor framåt har medieprogrammets treor APU och tvåorna projektveckor vilket innebär att mitt schema tillfälligt ser ut så här:

Måndag: ledig
Tisdag: 8.00 - 11.20
Onsdag: ledig
Torsdag: 13.00 - 16.20
Fredag: ledig

Mycket trevligt att bara behöva spendera runt 20 timmar i skolan under tre veckor. Jag approve:ar!

Jag älskar, som bekant, att få frågor. Jag vet inte varför egentligen, det säkert något med min attentionwhorism att göra. Hur som helst blev jag medlem på Formspring för några veckor sen, så nu kan vem som helst i hela världen (dvs säga ni, mina älskade läsare) ställa frågor till mig.

Vill du veta vad jag använder för tandkräm? Min klädstorlek? Hur jag sover om nätterna? Klicka dig in på http://www.formspring.me/annaselling så svarar jag på all skit som kommer.
Puss och kram hejdå från attentionwhore-anna

Hej! Idag köpte jag en klänning. Den är vippig och blommig och "Annig", som Karin brukar säga.
Jag tror den får följa med på releasefesten för Som en dröm-festivalen imorgon. Hejaheja!

Häromdagen mejlade jag Amanda Widell (Alexander Schulmans lovergirl höhö) och tipsade om mig själv angående karaktärsteve. Lite narcissistiskt sådär, men det gillar vi.
Idag fick jag ett svar från henne:




Hahahah <3

Idag fikade jag och Elin på Västerås pensionärers favoritkafé. Jag hade på mig min vårjacka. Den har en rosett i ryggen.

Jag har införskaffat mig nya glasögon. Jag har inte världens största synfel, men ändå gör glasögonen sjukt stor skillnad. Nu behöver jag inte stirra mig blind på suddiga skyltar, träd och människor längre. Känns skönt!

Erik Lindegrens bilder från ett svenskt slakteri:

De får mig aldrig att gråta. De smakar gott. De finns där för mig om jag är ledsen.
Kort sagt; de bästa pojkvännerna ever.

Försök till ett Kissie-trivialt inlägg:

Hej alla läsare!! In this very moment sitter jag i E314 och har engelska c. Jag håller, tillsammans med 4 andra peeps, på med att sätta ihop en muntlig redovisning om Charles Dickens och hans verk.
Mina gruppkamrater heter Jonas, Frida, Kim och Ali och de är alla jättesnälla mot mig och vi kommer jättebra överens.
Jag är glad att de är mina gruppkamrater. För att slutresultatet ska bli bra måste man ha en bra gruppgemenskap, vilket vi har.
Om ungefär 40 minuter har jag företagsekonomi, det är inte lika roligt då läraren är en snoozefest.....
Ska väl gå till kafeterian och köpa en flarra cola och en macka så man klarar sig......



Hörs sen // Anna-girl

Jag måste sluta sova med öppna ögon, måste sluta ljuga för mig själv, måste inse att jag är bättre än vad jag tror.

Igår var jag, Elin2, Marie och Sofia hembjudna till Elin1 för en sleepover!
Vi gjorde precis det brudar förväntas göra på ett pyjamasparty: pratade om killar, tog sexiga bilder och hade kuddkrig i bara underkläderna.
Eller nä, inte riktigt. Vi pratade visserligen om killar, men förutom det åt vi jättemycket chips, popcorn och kakor, drack jättemycket läsk och kollade på skräckfilm.
Helt sjukt mysigt var det.

Idag:





Det är sjukt irriterande att alla foton har fått någon slags grå hinna över sig, de är ju så fina egentligen :(((

Kom och hälsa på mig!
Jag bjuder på saft och bullar och ger dig en rundvandring i zoo a la Anna. Vi har 3 hundar; en stycke liten münsterländer, en australisk terrier och en toypudel (also knows as den eskilstunska skrikpudeln), 1 bondkatt och 1 litet marsvin med världens lenaste päls.
Erikslund är visserligen inte lika somrigt som på bilden, men jag lovar att det är minst lika mysigt. Och med en värdinna som jag kommer du garanterat ha ett trevligt besök.

För bokning och vidare information; skriv en rad i kommentarsfält så hör jag av mig.
(Det här alltså egentligen en seriös invit, jag är sällskapssjuk och vill ha någon att spela "Vem där?" med.

Idag är jag bitter över att Flight of the Conchords spelar på Cirkus när jag är på andra sidan Atlanten.
Sjukt dålig tajming, precis som Klara säger. *Ledsen i ögat*

Första avsnittet av Leifs corner, komplett med vinjett och reklam!
Tillägnas Marie och Elin S!

Det här är en novell jag skrev när jag gick i åttan. Den handlar om en tjej, en portfölj och är en skildring av Stockholm stad, som jag för övrigt inte hade varit i sen jag var 6 år gammal. Jag trodde därför att Stockholm var som jag beskrev.
Min lärare gav mig VG och sa detta om novellen: "Bra språk, en annorlunda historia!".

Jag tog portföljen och hoppade långsamt av tåget. Det var fullt av människor på perrongen, och det kändes som att alla iakttog mig.
- Vad gör en sån liten tjej här? kändes det som de tänkte.
Jag gick ut från centralen, och försökte hitta min väg till Stockholms innerstad. När jag stod utanför ett kafé, gick en kille in i mig.
- Förlåt, sa han.
Jag var skräckslagen, men gick vidare.
Kaféet, som såg onaturligt modernt ut var nästan folktomt. På en vägg hängde en stor tavla på Marilyn Monroe.

Jag satte mig vid ett bord och en servitör tog min beställning. Omedvetet tog jag en kopp kaffe, vars smak jag egentligen inte tål. Jag drack lite av kaffet, och smaken var nästan lugnande.
Det hade redan gått en halvtimme och kaféet var redan fullsatt. Då märkte jag att en snygg kille tittade på mig. Jag tittade tillbaka och log. Han reste sig och gick mot mig.
- Hej, jag heter Johannes.
- Hej. Tove.
Han slog sig ned bredvid mig.
- Nej, jag kan inte. Jag måste gå.

Jag suckade och ställde portföljen på den kalla marken.
- Tove! Hörde jag någon ropa.
Jag vände mig bakåt men jag såg ingen. Då hände det som inte fick hände.
Portföljen hade blivit stulen.
Jag brast i gråt. En kort och knubbig tant kom fram till mig och frågade:
- Vad har hänt lilla vän?
Jag märkte hennes hjälpsamhet.
- Min portfölj är borta och den...
Jag hejdade mig själv och kom på en falsk historia.
- Den var en present till min pappa. Han fyller 50.
- Oj då. Men se så, den kommer säkert fram igen. Vi kan ju alltid gå till polisen, om du vill.
- Nej! Inte polisen. Snälla?
- Okej. Vill du att jag följer med och letar efter den?
- Nej, det behövs inte. Det går bra.

Jag sprang iväg med tårarna längs kinderna. När jag hade kommit till Sergels torg såg jag portföljen stå där.
-  Tack gode gud, tänkte jag.
Jag gick mot den, för att inte verka misstänksam. När jag var inom 2 meter från portföljen, tog någon annan upp den. Det var Johannes.
- Tove lilla, sa han med ironisk röst. Jag tar inte ett nej.
Jag slet portföljen ur hans grepp och gick iväg. Letandet hade redan tagit 40 minuter. Klockan var 17.15.

Jag bestämde mig för att ta tunnelbanan till adressen. Pengarna jag hade fått räckte knappt. Jag satte mig på en bänk och väntade på tåget.
Det var kallt där nere. I ett hörn låg en man och sov.
En uteliggare.
På de spruckna väggarna hängde trasiga affischer över varandra. Nedanför mig fanns blodfläckar och här och var låg använda kondomer.
- Städar de aldrig här? Tänkte jag.
Tåget rullade långsamt in och jag faktiskt tvekade på att stiga in. Men jag gjorde det.
Jag skulle tydligen till Rinkeby. En snäll man hade berättat var adressen låg.
Vagnen jag satt i var om möjligt vidrigare än perrongen. De röda lädersätena var uppskurna och klottrade på.
Det låg spyor på golvet och det luktade död råtta.

Tåget skulle stanna en gång innan stoppet i Rinkeby. Förutom jag, satt en affärsman och en okänd människa i vagnen. Vid stoppet steg en full tjej i min ålder på. Hon såg helt förstörd ut. Hennes hår stod åt olika håll, läppstiftet var utsmetat och kläderna upprivna.
Hon grät.
Jag visste vad som hade hänt. Ändå tyckte jag att det var näst intill omöjligt att det kunde hända någon så ung.
Mina egna problem försvann och jag tänkte bara på hennes. Jag satte mig bredvid henne.
- Hej.
- Hej...
- Hur mår du? frågade jag
- Inte alls bra, svarade hon snyftandes.

Vi pratade och jag berättade vad jag skulle göra i Rinkeby. Rätt som det var skulle jag stiga av.
Det var folktomt på perrongen. Jag var rädd, men jag fortsatte dit jag skulle.
Nästan all gatubelysning var trasig. Det var kusligt tyst.
Huset jag stod 20 meter ifrån var brunt och fasaden hade vittrat sönder. Jag var så överlycklig att det äntligen skulle vara över. Jag gick mot huset.

Plötsligt kände jag en hand mot min axel, och jag vände mig om.
- Gugge! halvropade jag skrämd, men glad. Vad glad jag är att se dig! Vad gör du här?
Han svarade:
- You messed up, big time, samtidigt som han tryckte upp en pistol under min haka.

THE END!!!!!



SERIÖST??!?!?! Vad hade jag för fördomar mot Stockholm egentligen? Varför var min svenska så dålig?
*DÖR* *SKRATTAR* *LOL:AR MIG SJÄLV*

Hej. Idag har jag och Cornelia provat på att andas in helium. Vad händer egentligen när man andas in helium?
Ta en titt på filmen för att få svaret.

Live long and prosper
/ Anna Selling Grubb. Och Cornelia.

Btw, jag ska på svennebananchartersemester (långt ord!) till Grekland i sommar. Ska käka mig fet på tzatziki och bröd!