Jag får lite smått panik över skolan. Det är så mycket på en och samma gång, och allt skiljer sig så mycket från gymnasiet. Jag är riktigt överväldigad helt enkelt. Mina klasskamrater verkar så jävla kolugna dessutom, medan jag känner mig ungefär så här:

Hur ska resten av studietiden bli om jag blir nervös redan innan första kursen är slut?




Pls ge en shoutout om ni, liksom jag, också är rädda/nervösa/panikslagna!!!

Saker jag har ångest över sen igår:

1. Att jag spenderade för mycket pengar
2. Att jag pratade för mycket. Jag pratar ALLTID för mycket när jag har druckit alkohol.


Horliv

Imorse var jag på undersökning hos Thea Tandhälsa. Tandläkaren petade runt lite och tog röntgenbilder, och allt var klart på kanske tio minuter.
Vet ni vad det kostade?

720 jävla kronor.
Visserligen fick jag något slags "tandbidrag" på 300 kronor, men trots det är det ju ändå jättedyrt för en arbetslös människa.




Till råge på allt var jag tvungen att lämna in min cykel på lagning, eftersom bakdäcket exploderade igår :):):)  *Så jävla arg och numera fattig*

Herregud. Varför kan jag inte låta bli att jämföra mig med andra tjejer?
Jag vet inte om det beror på att jag är otroligt less på hur jag ser ut, men just nu tycker jag att alla är mycket sötare än jag, klär sig finare och har finare hår.

Jag önskar att jag hade oändligt mycket pengar så jag kunde göra en bröstförminskning (åh, drömmen <33) och köpa massor av fina klänningar och kjolar och skor och leva lycklig i alla mina dar.


Back in the days när jag hade en "frisyr" och mina tuttar fortfarande fick plats i klänningar från H&M.


Okej så, nu har jag klagat färdigt för idag. Imorgon ska jag älska mitt utseende!

Jag känner mig ensam. Väldigt, väldigt ensam.

Idag har jag och min dubbelhaka legat i soffan och kollat på tv och de senaste How I Met Your Mother-avsnitten. Man skulle kunna tro att jag har drabbats av den värsta förkylningen/halsflussen/annan dödlig sjukdom att döma av mitt utseende, men ack så fel man har då! Jag är helt enkelt bara arbetslös. Åh vad fint livet är. Nu har jag tittat 72 minuter på Megavideo, så nu måste jag vänta en timme på att få titta igen. *Skjuter mig i huvudet*

Idag var jag hos veterinären med den här lilla rackaren. Hon har nämligen haft problem med öronen på sistone, vilket visade sig vara en jästsvampsinfektion lol. En relativt snabb undersökning + öronrensning för att veterinären ville kolla på örongrunket i mikroskop kostade 875 kronor. Så himla dyrt! Nästa vecka ska hon dessutom tillbaka dit och bli sövd (asdyrt) för att skrapa bort tandsten. Vafalls liksom! Veterinärkliniker är blodsugande jävlarrrrrrr. De tog 140 kronor enbart för att man kom dit?!?! Blir arg. Jag som bara vill att lilla Yla ska få må bra.

Idag är jag sjuk. Jättejättesjuk. Imorse vaknade jag med 39,3 graders feber och den värsta smärtan i halsen någonsin (seriöst, jag kunde knappt svälja mitt eget saliv), och sen dess har jag legat och feberdrömt i min säng.

Något som förbryllar mig är hur vissa personer är så sjukt dåliga på att säga förlåt.

På torsdag ska jag gå på Cornelias studentskiva, men eftersom hon ska käka middag med sin klass vid sextiden måste jag åka från Vaxholm till Skyddsrummet ensam. Såatteh, eftersom jag är en mesig västeråsare vet jag inte alls hur man tar sig dit, så därför måste jag checka SL:s reseplanerare. "Gå cirka 1050 meter till Stockholm, Söder Mälarstrand 25".
Ofta det inte finns någon busshållplats vid Münchenbryggeriet, eller åtminstone lite närmare än Gamla Stan?
Jävla skit-SL. Jag kommer säkert bli rape:ad på vägen och då är det ert fel. Kom ihåg det.

Jag hatar att gå in i ett kök som osar stekflott och känna lukten av fläskfilé. Jag hatar att handla med min mamma och stå vid köttdisken medan hon noggrant letar efter kött med så lite svål som möjligt.
Jag hatar att öppna vårt kylskåp och hitta mängder av smörgåspålägg, kassler och korv. Jag blir verkligen äcklad. Öehehh *kaskadspyr*

Jag tycker det är jäkligt onödigt att få ont i halsen dagen innan man åker till Stockholm.

Jag förstår inte varför min mattelärare envisas med att flytta mattelektionerna hela tiden.
Från och med nästa vecka kommer jag ha en 3 timmar lång håltimme, och jag gillar det inte speciellt mycket.
Jag hatar det till och med. *Vill våldta tangentbordet*






SDGLFIKhrfpkmkhG9RSUG92sdoitquwetknsdknfszifh0Y892QakhdjknfjcOIFHIHSIshifpipbvåÄCBÅGÅWRJGKWRNKhyd
ufgvcxbvkjxfbccvohoibJKSHGJDG=)#(RJMfÅV??#"((jf88475208u51j23olqfxjvfghdi8gf((3863i4n359vjxcn.qaw49

Måndag morgon var en fin morgon. Fram till 20 minuter sen.
Jag gick till skolan, glad i hågen, längtade till min mattelektion osv (not).
Men när jag kommer fram sitter det en lapp utanför lärarrummet där det står typ "Anders lektioner inställda, måndag. Sjuk".

WHAT?!?!?!
Vad är grejen med att lärarna på medieprogrammet aldrig kan höra av sig till eleverna INNAN vi kommer till skolan?
De har våra mobilnummer, använd dem?! Orka sitta här i en och en halvtimme tills nästa lektion börjar.

Ska cutta Wenströmska!!!!!!

*Måste avreagera mig*

Vad i helvete är poängen med att börja en spelning typ halv ett på natten? Name the Pet kan ta sig i röven.
Vem orkar sitta och vänta i 93459 timmar på en gaaaanska så överskattad brud? Jag är skitbitter över att
ha förlorat skitmycket viktig tid som jag aldrig kan få tillbaka </3
Dessutom förstärks bitterheten av att jag är illamående pga fett_me_mensvärk.

Jajaja, bilder från igår kommer när Elin har skickat dem till mig!
Nu ska jag käka lussekatter för att bli glad igen och sen ska jag ha körlektion, hejsvejs lingonfejs.

Jag vet inte vad jag vill med det här inlägget egentligen, men jag känner att jag måste skriva av mig eller nåt.

Vet ni vad jag är otroligt bra på?

Att sönderanalysera saker som folk säger. Ibland analyserar jag till och med det folk inte säger.
Jag plockar isär meningar till små fragment, funderar på vad de egentligen menar.
Om någon är kort i tonen tror jag automatiskt att den personen är arg på mig. Om någon verkar lite trött på att
prata tror jag att den personen tycker att jag är dryg och jobbig.
Jag vill inte vara dryg/jobbig/irriterande/whatever. Jag vill inte att folk ska tycka illa om mig.
Ni kanske tänker att jag inte ska bry mig om vad andra tycker om mig, men jag kan verkligen inte låta bli.
Det känns bara som att jag förpestar folks tillvaro.

Jag vet inte om jag gör så här på grund av min alldeles för låga självkänsla, men det är sjukt jobbigt. Jag vet att det är dumt att hålla på så här,
för det gör mig bara ledsen. Men jag kan inte sluta. Vad i helvete är mitt problem?

När jag sen ligger i sängen och ska försöka sova gnager dessa tankar och jag försöker trycka bort dem, men de är ettriga små jävlar som vill att jag ska ligga med ångest och tårar brännandes under ögonlocken.


*Störd i huvudet*



(Kul att det enda jag tänker på just nu är att alla läsare kommer tycka att jag är patetisk som publicerar det här inlägget. Haha orkaaaa.)

Jag orkar inte med mig själv. Jag orkar inte att jag inte har någon självdisciplin.
Jag orkar inte att jag tycker så illa om mig själv. Jag orkar inte att jag är elak mot mamma som bara vill trösta mig.
Jag orkar inte att jag bryter ihop över triviala saker. Jag orkar inte att jag skriver detta så andra kan se.

Jag är så trööööööött. Inte sömn-trött (eller jo, det är jag ju), utan trött på slentrianen.
Allt jag gör om dagarna är att gå i skolan, göra läxor, kolla på tv och käka kakor.
Och ibland träffa kompisar. Men oftast är jag i mitt rum. Ligger i sängen. Glor.
Har tråkigt. Längtar efter nya saker att se och göra.

Skolan är skittråkig även om jag inte behöver vara där i mer än 3 timmar per dag. Ibland mindre än det.
Men jag har ingen att prata med, ingen att skratta bort morgonlektionerna med för att man är för trött, ingen att gå till bageriet
med och köpa onödigt många bullar för att det är så billigt.
Jag försöker intala mig själv att det är för det bästa, att det gör att jag fokuserar på studierna.
Min handledare säger att jag ser ledsen ut nu för tiden. Jag vet inte riktigt, det kanske stämmer.
Jag är nog lite ledsen. Ledsen och arg.
Arg på idioterna jag har samhälle med. Ledsen över att MP06 inte finns längre

Jag önskar nästan att vi aldrig tog studenten. Eller åtminstone att studenten aldrig tog slut.

Vilken fin kväll det här blev! Jag har aldrig älskat mig själv så mycket som nu!
En eloge till dig Anna för att du klarar av jobbiga situationer och inte springer därifrån gråtandes för att du känner dig dum i huvudet.
Verkligen, du är jätteduktig. Du kommer lyckas i livet om du fortsätter så här!

MP08a kan vara den mest idotiska klassen jag vet. Verkligen. Seriöst.
Jag hatar den klassen innerligt. Nästan alla är dumma i huvudet.